Middagsfrid – don’t try this at home!
Edit: I’m sorry about this entry being in Swedish. I was planning to start blogging in Swedish instead, but now I’ve changed my mind again. Let’s just see this entry as a chance to evaluate Google Translate. ;-)
Nu är det äntligen dags för en välbehövd julsemester. Det senaste året har varit ganska hektiskt och inte innehållit så mycket pausande. Jag får energi både av att det händer roliga saker där jag träffar nya människor och av att ta en time out ibland. Det behöver vara balans mellan dessa ytterligheter och det är det inte riktigt nu, så jag ser verkligen fram emot lite ledighet. Om jag fick välja helt själv vad jag skulle göra så skulle jag placera mig ensam, i en liten stuga mitt ute i skogen utan el och internet och sitta och elda i en brasa och läsa i två veckor. Någon gång ska jag hyra en stuga och faktiskt göra det där.
Men nu tänkte jag göra en utvärdering av tjänsten Middagsfrid som vi har provat i en månad. Man betalar pengar, sen får man hem två kassar med mat varje måndag och recept för fem dagar. Jättepraktiskt kan tyckas. Det blir fyra portioner om dagen så är man två får man matlådor också. Vi var lite trötta på att hitta på maträtter och handla varje dag så vi tyckte att det här lät toppen.
Det var inte toppen.
Det var stressande, frustrerande och faktiskt ganska dåligt.
Middagsfrid verkar INTE vara tänkt att underlätta. Den tiden man sparar på att slippa handla går nämligen istället åt till att stå och laga mat i minst en timme om dagen, ibland upp till tre. Middagsfrid har nämligen något ekologiskt tänk som går ut på att inga tillsatser what so ever får användas, vilket gör att allt ska göras själv, från fiskbullar till lingonsylt(!). De tycker dessutom om rotfrukt, som gärna ska skalas och rivas eller tärnas. Det här börjar snabbt kännas ganska överdrivet och efter några dagar är man rätt trött på det här.
Jag tror att målgruppen för middagsfrid är människor som tycker att det är kul att lägga oändlig tid på matlagning men som verkligen inte vet hur man gör. Om man blir imponerad av de fantastiska rätterna (vilket människor verkar bli) så kan man inte ha lagat mat särskilt mycket. Under den gångna månaden har det bara varit 2-3 rätter som vi har tyckt att wow, det här var ju riktigt gott! Det mesta har varit ok, men inte mer. Det genomgående intrycket är “verkligen inte värt besväret”.
Jag tror att middagsfrids kunder gillar att få känna sig Duktiga, som står och gör så Bra och Ordentliga saker alldeles själva. Men jag förstår inte hur barnfamiljer får ihop det här. Vad gör man när man kommer hem med två hungriga ungar i hasorna och ska slänga ihop en middag, och möts av “marinera köttet i två timmar”?
Jag tycker att fokus ligger helt fel. Allt känns väldigt bara-för-att. Recepten är onödigt tillkrånglade och samma (eller faktiskt mycket bättre) resultat hade gått att få på mycket mindre krångel. Jag gör t.ex. en mycket godare saffransfisksoppa själv på en tredjedel av tiden. Allt måste dessutom inte ha sjutton ingredienser!
Det här verkar vara en livsstilsgrej och jag pallar inte hurtigheten. Jag kan tänka mig att människor som gillar det här gillar Agneta Sjödin och Ernst också. Vi avbokade det här redan efter en vecka men hade tyvärr förbetalt en månad. Nu är det äntligen slut på middagsstressen och vi ska testa någon konkurrerande tjänst istället.
Slutsats: Testa middagsfrid om du verkligen INTE har någon känsla för matlagning men en stor längtan efter att utföra denna syssla 1-3 timmar om dagen. Du bör dessutom värdesätta att få känna dig duktig före en positiv smakupplevelse. Bra om du gillar kål också.
3 CommentsPlaying with dolls
During December I’m playing with dolls! Stardoll is a community where little girls (and boys) can play with “paper” dolls. As a user you create a me-doll that resembles (or doesn’t resemble) you, then you dress and accessorize your doll. Other than that, Stardoll has the common functionality found in most communites.
Judging by this description, Stardoll may not seem like the most interesting community out there. What puts it very high up on my list of places to work at is their 45 million users. 45 million!
I mostly do front-end there, but it’s extremely interesting to get an insight in all the technical details of such a large community and to see how they work; the server setup, release cycles and getting a feeling of the place and the people there. I really love my job, but I think my me-doll looks a bit grumpy?

Say what?
As I wrote this morning, I went to see a doctor today. For a while I’ve suspected that my hearing is impaired. I don’t hear the neighbours the way Andreas does and I often have trouble hearing what people say. Especially men and especially when I’m tired or the person isn’t facing me. Background noise is also a problem for me.
But before I did the audiogram today, I didn’t believe I really had a problem. I have tinnitus, and did an audiogram eight years ago. Back then everything was fine and dandy so I’ve been believing that my tinnitus noises simply were louder than the noises I don’t hear.
Here is my audiogram:
Apparently I don’t hear much at all in the span of 500-1000 Hz. 40 dB is a lot of attenuation, foam earplugs usually attenuate 30 dB, but human speech is only partly in this interval (spanning 512 to 2048 Hz). So it really doesn’t feel like I can’t hear. Sure, I have difficulties when people talk sometimes, but my impression is mostly that they mumble. It definitely doesn’t feel like I’m walking around with earplugs! I wonder if this is what it’s like to not realize you need glasses?
I’m told that this is something genetic and that it’ll be a real problem when I get older and I’ll start losing the higher frequences as well, like most people do. I’m still getting a hearing aid in February though, that I can use in meetings and in other situations that don’t work so well. Constantly compensating and lip reading is tiring in a very unnecessary way. I’m actually curious about what hearing perfectly is really like, as this has come gradually over many years.
No commentsFoggy photos
Did I mention I love our balcony? No? Sometimes I look out the window and see nice weather conditions, such as great light or fog. What I normally would do is dress quickly, pack my camera, my lenses and maybe a tripod and rush down the stairs hoping to catch the magic moment. Now I instead put on a pair of shoes and step out to the balcony:
I guess the view does help.
No commentsSwedes and their “trygghet”
If I listened to everyone trying to tell me what an extremely bad idea it is to start my own business, I wouldn’t get anything done. I think this is something very Swedish, to cling to your comfort zone and stay at that job you really don’t like instead of just finding what makes you happy. And in the meantime doing your very best to convince everyone trying to do something of their lives not to.
Almost everybody know some consultant who has difficulties finding stuff to do. That consultant typically gets miserable over time. Conclusion: Consulting must be a VERY BAD IDEA, that no one should try doing at all.
There is a Swedish word called “trygghet”. There isn’t any perfect translation, but it means something like security, safety or safeness. Trygghet is very important for Swedes, I think that’s why people tend to have such difficulties understanding this. How on earth could I quit my job (I wasn’t even fired!) to do someting so not “tryggt”?
I guess most people try to imagine what it would be like for them to try to find a consulting assignment. But they’re not me.
After having done my morning yoga to get some inner peace, I’m now ready for my first day of my first assignment. I’ll spend december doing front-end-work for a very large community. I’m really looking forward to it!
3 Comments



